Så kan ditt företag bidra till psykisk hälsa

Ångest

Rädsla är en naturlig del av att vara människa: ett sätt för kroppen att berätta att något är farligt och att du behöver agera. Rädslan kan vara livsviktig i vissa situationer, den fungerar som ett brandlarm och hjälper dig att söka skydd. Men när kroppen larmar för ofta, och i egentligen ofarliga situationer, kan du ha utvecklat en ångestproblematik.

Ångest är den vanligaste psykiska sjukdomen i Sverige; runt 25 procent drabbas av en ångeststörning någon gång i livet. Uppkomsten av sjukdomen har visat sig vara ungefär lika hög bland elitidrottare.

Ibland bär de enklaste ögonblicken den djupaste visdomen. Låt tankarna stillna, och klarhet kommer till dig. Använd detta citat för att dela något inspirerande eller reflekterande, perfekt anpassat till artikelns tema.

Symtom vid olika ångestsyndrom

Specifik fobi

En specifik fobi innebär att du känner väldigt stark rädsla för en specifik sak. Den upplevda rädslan är inte i proportion till hur farlig saken egentligen är. Specifika fobier förknippas med bland annat ormar, spindlar, höga höjder och sprutor. Inom idrotten kan specifika fobier utvecklas för mer idrottstypiska företeelser, till exempel för en specifik disciplin eller ett redskap, för en backe eller terräng, eller för att få mjölksyra. Om en fobi börjar begränsa ditt liv eller påverka din prestationsutveckling kan det vara bra att söka hjälp. Alla fobier behöver dock inte behandlas.

Social fobi

Social fobi innebär stark rädsla i situationer med andra människor, där du känner dig granskad och bedömd. Detta kan leda till att du undviker sociala sammanhang eller lider dig igenom vissa situationer. Social fobi kan vara avgränsat till prestationssituationer, exempelvis då en idrottare är rädd för tävlingssituationer men inte för allmänna sociala sammanhang. Den typen av social fobi är, i mer eller mindre allvarlig form, vanlig bland tävlingsidrottare.

Paniksyndrom

En panikattack kännetecknas av plötsligt uppkomna starka kroppsliga och mentala symptom, såsom snabba hjärtslag, svårighet att andas, svettning, yrsel, illamående, svimningskänslor, tryck över bröstet, klump i magen, stickningar eller domningar i händer och fötter, darrningar eller svaghetskänsla i musklerna och en uttalad rädsla för dessa symptom. Inom idrotten upplever många en mild form av dessa symptom – nervositet – inför en tävling. Nervositet är inte farligt, utan en normal reaktion av kroppen i en utmanande situation. Om du däremot börjar bli rädd för att få panikattacker, har återkommande panikattacker och börjar undvika situationer (t.ex. tävlingar), av rädsla för att få en ny panikattack, kan du lida av paniksyndrom och bör söka hjälp.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Personer som har varit med om starkt skrämmande, kränkande eller chockartade händelser kan få psykiska symptom efteråt. Händelsen kan ha skett i eller utanför idrottsmiljön. Vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är det vanligt att i drömmar eller störande minnesbilder återuppleva det som har hänt, som om du är med om samma situation igen. Vanliga symptom är att undvika det som påminner om händelsen, att känna sig lättirriterad, spänd eller lättskrämd, drabbas av minnesförlust för tiden just före eller efter händelsen, nedstämdhet och självmordstankar. Exempel på kroppsliga symptom är ont i huvudet eller i ryggen, ont i magen, hjärtklappning och högt blodtryck.

Tvångssyndrom (OCD)

Människor med OCD har återkommande, påfrestande tankar som kan kännas obehagliga, ge ångest, eller vara irriterande (tvångstankar). Exempel på tvångstankar är ”jag har inte stängt av spisen, tänk om det börjar brinna i huset”, eller ”nu har jag rört något smutsigt, nu kommer jag att bli sjuk”. Dessa tankar och den ångest tankarna för med sig kan neutraliseras med handlingar (tvångshandlingar), som att upprepade gånger kontrollera om spisen verkligen är avstängd och att tvätta händerna ofta. Viktigt här är att förstå att många människor känner att de behöver dubbelkolla saker, eller göra saker på ett visst sätt för att undvika otur – utan att de har OCD. Bara om du får stark ångest om du inte utför dina tvångshandlingar, kan det vara tecken på OCD.

Inom idrotten är en mild variant av OCD vanlig i form av vidskepliga beteenden: ”om jag inte tar på mig min lycko-tröja så kommer jag inte att prestera bra”. Den eventuella ångest som dessa tankar leder till dämpas genom att idrottaren tar på sig sin lycko-tröja – ett beteende som inte har något med prestationen att göra, men som får idrottaren att må bättre efter att ha gjort ”rätt”. Om du har liknande tankar, är det viktigt att du är medveten om att de är ofarliga och att du inte behöver neutralisera dem med tvångshandlingar. Genom att inte utföra tvångshandlingen undviker du risken att få mer allvarliga problem.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Ett vanligt symptom på generaliserat ångestsyndrom (GAD) är överdriven oro och ångest över ett flertal vardagliga saker, samt svårigheter att hantera oron. Det kan till exempel visa sig att du oroar dig för hur det kommer att gå på nästa tävling, hur resan kommer att bli, hur du ska få med dig allt, om du ska klara nästa jobb-/skoluppgift och om du kommer att drabbas av en skada. Om denna oro förekommer nästan alltid, och är svår att kontrollera, medför det ofta symptom som rastlöshet, koncentrationssvårigheter, muskelspänningar, sömnproblem och att lätt bli uttröttad och lättirriterad.

Vad kan du göra själv?

Jobba aktivt med återhämtning. Är du utvilad och avslappnad är det mindre risk att få ångest.

Utforska ditt beteende. Ångest kan leda till att du undviker saker, vilket i sin tur kan leda till att ditt liv blir mindre givande och mindre meningsfullt. Över tid kan din prestationsförmåga försämras på grund av detta, och i förlängningen kan det leda till nedstämdhet. Det är alltså viktigt att du upptäcker vad du börjat undvika och att du återupptar dessa aktiviteter och beteenden igen. Trots att det känns obehagligt i början, kommer det att öka din tro på dig själv och bidra till att din ångest minskar med tiden.

Utforska din ångest. När du känner stark ångest, försök stanna upp, var nyfiken på hur du upplever ångesten och beskriv för dig själv vad som händer. Vad har du för tankar och känslor? Hur känns ångesten i kroppen? Tillåt ångesten att vara en del av det som är just nu.

Träna mindfulness för att få hjälp att fokusera på nuet. Ångest handlar ofta om saker som (kanske) kommer att ske i framtiden, så om du lyckas komma tillbaka till nuet kan ångesten minska.

Se till att vila och få tillräckligt med sömn.

Träna dig i avslappning.

Depression

Att känna sig ledsen eller nedstämd är vanligt och händer alla ibland. Om nedstämdheten håller i sig under längre tid, och du upplever fler symptom, kan du ha fått en depression.

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i Sverige. Nästan en tredjedel av svenska befolkningen drabbas någon gång i livet av depression och elitidrottare insjuknar i ungefär samma utsträckning som befolkningen i stort. Till exempel har världens främsta olympier genom tiderna, Michael Phelps, berättat offentligt hur han kämpat med depressioner under sin karriär. Ärftliga faktorer, sårbarhet och omgivningsfaktorer kan bidra till utveckling av depression. En depression kan även triggas igång av idrottsspecifika faktorer, såsom skador, karriärövergångar eller överträningssyndrom.SymptomVad kan du göra själv?LästipsNär och var ska du söka hjälp?

Stress och utmattning

Att uppleva stress är en del av livet; alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver mer än vanligt, och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Det finns många tillfällen då elitidrottare utsätts för situationer som kräver mycket, till exempel tuffa träningsfaser eller deltagande i stora mästerskap. Dessutom upplever många idrottare att det i perioder kan vara svårt att få ihop livspusslet, där träning, utbildning eller jobb och familj ska få plats.

Att uppleva stress i korta perioder är inte farligt, det är snarare så att vi behöver stress för att kunna utvecklas. Så länge du tar dig tid för återhämtning och får tillräckligt med sömn, kan din kropp klara av att hantera stressiga perioder utan att ta skada. Långa perioder med hög stress kan däremot skada kroppen. I extremfall kan man drabbas av andra sjukdomar, till exempel utmattningssyndrom och hjärtinfarkt, som en konsekvens av långvarig stress med för lite återhämtning. Det är därför viktigt att hålla en bra balans mellan belastningar i livet och återhämtning: dels för att förebygga stressymptom och utmattning, dels för att må bra i vardagslivet. SymptomVad kan du göra själv?LästipsNär och var ska du söka hjälp?

Ätstörningar

Gemensamt för många som utvecklat en ätstörning, är en överdriven upptagenhet av tankar på mat, vad som ska ätas, kroppsvikt och kroppsfigur samt en stark rädsla för att gå upp i vikt. Att vara missnöjd med sin kropp och starkt dömande mot hur den ser ut, är den mest centrala drivkraften i en ätstörning. Kroppsvikten och kroppsformen blir avgörande för hur personen värderar sig själv. Ätstörningarna syns inte alltid på utsidan, vissa är väldigt smala, medan andra kan ha en normal kroppsvikt.

Mat är en viktig del i en idrottssatsning och idrottare är vanligen väl medvetna om det. Idrottare är också väl medvetna om hur deras kropp ser ut och hur den fungerar.

Detta är inte problematiskt i sig, så länge idrottaren har ett sunt förhållningssätt till både mat och sin kropp, men för vissa idrottare kan strävandet efter den perfekta kroppen i den specifika idrotten bli problematiskt.

Forskning visar att ätstörningar är vanligare bland elitidrottare än bland icke-idrottare. I vissa idrotter, där låg kroppsvikt (t.ex. uthållighetsidrotter), en specifik kroppsvikt (t.ex. idrotter med viktklasser) eller en smal figur (t.ex. estetiska idrotter) är centralt, finns särskilt hög förekomst av ätstörningar.

Om en idrottare går ner i vikt och belönas med exempelvis snabbare tider eller högre poäng, kan denna belöning sporra till att gå ner ännu mer i vikt, och en ohälsosam process startas. Här är det viktigt att inse att en viktnedgång kan leda till förbättrad prestationsförmåga, men endast kortsiktigt. För lite mat under längre tid kommer alltid att påverka prestationsförmågan negativt.SymptomVad kan du göra själv?LästipsNär och var ska du söka hjälp?

Sömnproblem

Sömn är ett grundläggande mänskligt behov och en bas för ditt välbefinnande. Om sömnen inte fungerar tillfredsställande kan det påtagligt begränsa dig i din vardag. Dessutom kan otillräcklig sömn över tid leda till olika psykiska sjukdomar, såsom ångest och depression.

För idrottare kan det vara en utmaning att sova bra, särskilt i faser med tuff träning, många resor och tävlingar. Idrottare som tränar hårt och mycket tenderar dessutom att ha ett större sömnbehov än personer som inte tränar lika hårt. Tillräcklig sömn är viktigt för att undvika överträning och för att maximera effekten av träningen. Otillräcklig sömn är kopplat till sämre prestationsförmåga. SymptomVad kan du göra själv?LästipsNär och var ska du söka hjälp?

Beroende

Ett beroende innebär att det är svårt eller omöjligt att minska eller stoppa ett beteende. Man kan bli beroende av olika substanser (t.ex. alkohol, nikotin, cannabis, heroin) eller av aktiviteter (t.ex. att spela om pengar).

Suget efter substansen eller aktiviteten kan bli så starkt att man har svårt att avstå från det, trots att det kan ge negativa konsekvenser. Till exempel kan arbetet, skolan, ekonomin eller det sociala umgänget påverkas. Det kan också leda till att man inte gör andra viktiga aktiviteter eller bryr sig om viktiga relationer. Livet börjar alltmer handla om substansen/aktiviteten, medan andra livsområden blir mindre intressanta.

Intag av substansen respektive genomförande av aktiviteten leder kortsiktigt till att man mår bättre, känner sig avslappnad eller har färre negativa känslor och tankar. Eftersom det känns positivt gör det att man fortsätter med beteendet. Det finns inte mycket forskning på beroendeproblem bland elitidrottare, men det antas vara relativt vanligt inom vissa idrotter.SymptomVad kan du göra själv?LästipsNär och var ska du söka hjälp?

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett paraplybegrepp för olika diagnoser där de mest vanliga är ADHD (vilket står för hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning) och autism/Aspergers syndrom.

Förenklat kan man säga att hjärnan hos personer med NPF arbetar och fungerar på ett annorlunda sätt, vilket kan resultera i att de får svårigheter inom olika områden. Det är dock viktigt att veta att NPF inte har med intelligens att göra.

Man antar att personer med NPF är överrepresenterade inom idrotten på grund av att det kan kännas positivt med fysisk aktivitet och rörelse för just dessa personer. Den struktur som idrotten erbjuder kan ofta uppskattas av personer med NPF. Dessutom, när individer med NPF går in i en aktivitet som de gillar, till exempel en idrott, gör de det ofta fullt ut. En av de mest framgångsrika idrottarna genom tiderna, simmaren Michael Phelps, har berättat om sin ADHD-diagnos. SymptomVad kan du göra själv?LästipsNär och var ska du söka hjälp?